sep- dec
September
Under första veckan i september fick jag prata sexualitet, relationer, kön och genus i flera dagar och sen åkte jag hem till slätten för att fira far som börjar fylla gammalt. Det blev en helg med svampplockning, finmiddag och flera stora besked från mina syskon. Sen drog allvaret med praktiken igång. Under första tiden fattade jag ingenting och var bara trött. Terminen kändes hundraårig när det drog igång med vardagar med tidig uppgång, lång resväg och timmar av möten, möten, planering och samtal med elever i svåra situationer. Men jag fick också gå på vinkväll och träffa middagsgänget. Hans bjöd på 25- årsfest över en helg vid en stuga i skogen och vi åt så himla gott, hade väldigt roligt och jag klippte ett kärleksbudskap i gräsmattan. Jag träffade en ung man med långt hår och sen en ung man med väldigt kort hår. Gick på hejdå- fest och till Universeum med syster och systerdöttrar. Drog igång med sex- och samlevnadssamtal med ungdomar i gymnasie- och särskolan.
Oktober:
I oktober märktes hösten mer. Jag hade elevsamtal på franska med elever från Kongo och införde finfredagar med en av mina handledare på praktiken. Första helgen gick stort i kärlekens tecken när en vän gick och gifte sig och jag hade min Skövdevänner boende hos mig. Vi var så himla fina och hade snygga naglar. På söndagen träffade jag den unge mannen med kort hår och spelade bort pengar i en spelhall och det tycker jag är så väldigt roligt! Helgen efter ägnades åt höstens bästa tradition med maskeradfesten hos Emma och Marie. Det var hjältetema och två fina och jag gick som Pussy Riot. Kristoffer var stilig som Danger Mouse och jag fick höra historier av en gammal klasskamrat som fick honom att växa i mitt hjärta. De många långa vardagarna varvades med fika, inflyttningsfest, bio, pysselkvällar, karaeokekväll och alldeles i slutet började mina måndagkvällar ägnas åt diskussioner kring hiv, transpersoner och normer.
November:
I november fick kompaktkamerorna vila. Jag åkte hem till mor och far för släktkalas och hittade hem till Ika, vilket resulterade i en lång förfest bara hon och jag innan korta intensiva timmar på ett dansgolv. Höjdpunkten under månaden var konserten med Krunegård och han satte soundtracket till hela andra halvan av 2012. Träffade middagsgänget igen och vi åt en så väldigt god gryta och pratade om så fina, spännande och roliga grejer. Vardagarna flög bort med hundra saker att göra på praktiken, samtidigt som en lätt vilsenhet började infinna sig. Vart var jag egentligen på väg med min utbildning? November blev tung. Jättetung. Jag grät och orkade inte. Tiden stod still. Trots att månaden också innehöll fest, bio och filmkvällar, ugång och myskvällar med Erica kändes det som att tiden inte gick framåt alls och jag började bli rädd för att jag inte skulle orka alls. Jag fick biljetter till til spelning med spännande band och det lös upp. Och så. Efter samtal med handledare som lättade mina axlar blev det också december och då är ju året nästan slut och plötsligt drog tiden igång igen.
December
December innleddes med att mor och far lämnade mina nystoppade köksmöbler i Göteborg och jag åkte med dem hem till gården. Ika hälsade på och vi promenerade med hundarna. Jag förnyade mitt skoterkort, vars bild är finare än det på nya id- kortet, hade pyssekväll hemma och gick på ännu en konferens och AW med praktiken. Jag hängde med Kristoffer på spelning och föreläsning. Vi pratade om jämställdhet och viktiga händelser. Jag träffade middagsgänget för decemberfika och vi var pyssliga och bakade pepparkakscupcakes. Det blev lucia, jag fick massage och åkte sen till Stockholm över en helg. Jag gick på julmarknaden på Liseberg alldeles själv och mötte sen upp vänner på en bar och så plötsligt var det fredag igen och praktiken var nästan alldeles slut. Det var klart. Jag hade gjort ett så väldigt bra jobb under terminen och var himla stolt över mig själv. Åkte hem över jul och började med att må urdåligt pga magkramper orsakade av stress. Ja, stress. Men det gick över. Det mesta som gör ont går ju faktiskt över. Och det mesta som är så dramatiskt i stunden spelar ingen som helst roll efter lite tid. Min bästa 2012- tanke som följer med framåt illustreras bäst genom Karins Konstgrepp:
